Vintern ställer de högsta kraven på både bil och förare. Greppet kan försvinna utan förvarning, mörkret kommer tidigt och sikten försämras av snö, salt och smuts. Det mesta handlar om förberedelse och marginal, och det går att lära sig.
Däcken först
Däcken är det enda som håller bilen fast i vägen. På vintern behöver du vinterdäck, antingen dubbade eller odubbade friktionsdäck. Det finns regler för när vinterdäck krävs, när dubbdäck är tillåtna och vilket mönsterdjup som gäller. De står hos Transportstyrelsen och är värda att läsa varje höst, eftersom de har ändrats genom åren.
Dubbdäck ger bäst grepp på is. Friktionsdäck fungerar bra på snö och kallt väglag och är tystare. Vilket som passar dig beror på var och hur du kör. Gemensamt för båda är att slitna vinterdäck tappar mycket av sin förmåga, långt innan de når den lagliga gränsen.
Lufttrycket sjunker när det blir kallt
Kall luft tar mindre plats, och däcktrycket sjunker när temperaturen faller. Kontrollera trycket när det blir kallare och följ bilens rekommendation, som brukar stå i instruktionsboken eller på en dekal i dörrkarmen. För lågt tryck ger sämre styrkänsla och längre bromssträcka.
Fri sikt runt om
Att köra med en liten glugg i en frostig ruta är både farligt och olagligt. Skrapa alla rutor, även bakrutan och sidorutorna, och borsta bort snö från tak, motorhuv och lampor. Snö på taket kan glida ner över vindrutan vid en inbromsning eller blåsa bakåt mot bilen bakom.
- Lampor. Torka av strålkastare, baklampor och blinkers. Saltsmuts kan halvera ljuset.
- Torkarblad. Blad som lämnar ränder blir ett större problem i mörker och slask. Byt i tid.
- Spolarvätska. Använd vinterspolarvätska som tål kyla och fyll på ofta. Du gör av med mycket på saltade vägar.
- Imma. Använd fläkt och luftkonditionering för att torka luften inne i bilen.
En genomgång av bilen innan du kör tar några minuter. Artikeln före du kör, en enkel kontroll har en lista som passar extra bra på vintern.
Halka och bromssträcka
På is kan bromssträckan bli många gånger längre än på torr asfalt. Det är den viktigaste siffran att ha i huvudet, även om den inte går att ange exakt, eftersom den beror på däck, temperatur och typ av is. Allt du gör i halka ska vara mjukt: gas, broms och rattrörelser.
ABS och antisladdsystem
De flesta bilar har låsningsfria bromsar, ABS. Vid en nödbromsning trycker du ner pedalen hårt och håller den nere. Det kan vibrera och låta, och det är meningen. ABS gör att du kan styra medan du bromsar, men det gör inte bromssträckan kortare på is.
Antisladdsystemet hjälper till att hålla bilen på rätt kurs om den börjar glida. Det är ett bra skydd, men det kan inte trolla bort fysiken. Kör du för fort in i en kurva på is räcker inte elektroniken. Andra delen av riskutbildningen på halkbana visar tydligt var gränserna går.
Lär dig läsa väglaget
Den som lär sig se hur vägen ser ut kan anpassa sig innan det är för sent. Några situationer att känna igen:
- Svartis. En vägbana som ser blank och mörk ut kan vara täckt av tunn is. Särskilt vanligt vid temperaturer runt noll och efter klara nätter.
- Nysnö. Gömmer is och spår under sig. Greppet kan växla från meter till meter.
- Slask. Kan få bilen att plana ut och dra åt sidan, och smutsar ner rutor och lampor snabbt.
- Broar och viadukter. Kyls från båda håll och fryser ofta före vägen omkring.
- Skuggiga partier. I skogsavsnitt och vid höga byggnader kan det vara halt hela dagen.
- Spårig väg. Snömodd mellan spåren kan rycka i ratten vid filbyten.
Temperaturen säger mycket. De flesta bilar visar utetemperaturen, och just intervallet kring noll är det farligaste, eftersom smältvatten då kan frysa på nytt. Även när det är några plusgrader i luften kan vägbanan vara kallare.
Om andra bilar plötsligt kör mycket långsammare, eller om ljudet från däcken blir tyst, är det en signal att väglaget har ändrats. En försiktig provbromsning på en tom raksträcka utan trafik bakom dig ger en uppfattning om greppet.
Avstånd och fart
Planera också resan. Ge dig iväg tidigare än vanligt när det är dåligt väglag, så att du inte frestas att köra fortare för att hinna. Välj gärna större vägar som plogas och saltas först, även om sträckan blir längre.
Hastighetsgränsen gäller vid bra förhållanden. På vintern är det ofta klokt att köra långsammare, och lagen kräver att du anpassar farten efter väglag och sikt. Öka avståndet till bilen framför rejält. Det ger dig tid att bromsa mjukt i stället för hårt, och det är skillnaden mellan att stanna och att glida.
Mörker och vinter hör ihop. Mer om ljus, bländning och vilt finns i artikeln om mörkerkörning.
Utrustning i bilen
Om du blir stående behöver du kunna hålla värmen och synas. Ha det här i bilen hela vintern:
- isskrapa och snöborste
- varma kläder, mössa och vantar
- reflexväst och varningstriangel
- snöspade och något att lägga under hjulen, till exempel sand
- startkablar och en ficklampa
- laddad mobil och något att dricka
Motorvärmare minskar slitaget på motorn, ger lägre utsläpp vid kallstart och ger varm kupé och isfria rutor snabbare. Den är en av de bästa investeringarna för den som parkerar ute.
Övningsköra på vintern
Den som tar körkort under sommaren har ofta aldrig kört på snö när de får körkortet. Övningskör därför gärna under vintern, men börja försiktigt. En avstängd yta eller en tom parkeringsplats är bästa platsen att känna på hur bilen beter sig när greppet minskar. Gå sedan vidare till vanliga vägar i lugn trafik. Tips om upplägget finns i handledarens guide till övningskörning.
Öva gärna på att starta i uppförsbacke med halt underlag, att bromsa mjukt i god tid före korsningar och att parkera i snövall. Det är vardagssituationer som nya förare sällan har mött och som körprovet kan innehålla när det är vinter.
Innan du åker iväg är det klokt att kontrollera väglaget. Trafikverket har aktuell information om väglag, väderstationer och trafikstörningar.
Aktuella regler för vinterdäck och dubbdäck: Transportstyrelsen. Väglag och trafikinformation: Trafikverket.
